Kalligrafisamtal: "Lan Dinh Tu" - "Världens första bok" (2023)

I "Tan Thu - Vuong Hi Chi Story" finns det registrerat att Duong Thai Tong hyllade kalligrafin av Vuong Hi chi som: den första personen "Undervisning till de bästa" från antiken.

Världens kärlek till kalligrafi Vuong Hi Chi, den store kalligrafen från Song Me Phat-dynastin kallade verket "Lan Dinh Tu" för det "första i världen" (det första i världen). Ton Qua Dinh i 'Thu Pho' sa: De som vill lära sig Hanh Thu måste ta 'Lan Dinh Tu' (dvs Lan Dinh öva själv) för att fungera som en guide. Duong Thai Tong älskade Vuong Hi Chis kalligrafi mycket, särskilt med hans verk "Lan Dinh Tu", till den grad att "Sälja natten, ba önskar att studera" (stig upp vid midnatt, ta facklan för att lära dig ordet).

Inspirationen till kompositionen 'Lan Dinh Tu' av Vuong Hi Chi

Måla Nguyen Tien Tuyen "Vuong Hi Chi Quan Nga Map" (Public Domain)

Vuong Hi Chi kom från Lang Gia-klanen från Tan-dynastin, hans far var Vuong Khoang. Gudarna Dong Tan Vuong Don och Vuong Dao är hans biologiska farbröder. I "Tan Thu" finns det registrerat att Vuong Hi Chi är känd för sin integritet, sparsamhet och frihet, utan att hållas tillbaka av världens fördelar. Hi Chis självbiografi: 'To tu wu lang dynasty' (som inte hade viljan att vara tjänsteman), hans strävan låg inte i den officiella skolan, utan i att odla Vägen. De offentliga tjänstemännen vid hovet älskade hans talang och dygd, många gånger bjöd in honom att vara en mandarin, han blev inte rörd, gav titeln General Guard, han vägrade fortfarande.

Därefter accepterade guvernören Duong Chau An Hao den kejserliga ordern att råda honom att gå in i hovet för att bli en mandarin. Yin Hao sa att landet var mitt i en period av upp- och nedgångar,"Ödet är i ett kritiskt ögonblick, hur kan du lugnt titta på?"

Det var därför Vuong Hi Chi gav upp sin fritid och tog positionen som generalgardet, med en önskan"Att följa himlens mandat, prisa den nationella prestigen",men han hade inte tid. Senare ville han ta tjänsten som tjänsteman i Tuyen Thanh-distriktet, men blev inte accepterad, ändrad till Huu Quan General, Noi History Coi Ke.

Vuong Hi Chi älskar att odla och vårda sinnet, när han först kom till Zhejiang hade han en önskan att avsluta sin officiella karriär här. "Lan Dinh Tu" skrevs i Coi Ke Giang Nam där vattnet är grönt och blått. På den tiden fanns det många kända personer i Coi Ke och Ta An, innan de utsågs till mandariner, även i Coi Ke Dong Son, fanns det också många kända kändisar inom litteratur och filantropi som också bodde där, med samma intressen som Vuong Hej syster.

Målning "Lan Dinh Do" från Mingdynastin av Ly Tong Mo. (Taipei Palace Museum).

En dag i slutet av våren, den tredje dagen i den tredje månaden av Thuong Ti-perioden, hade de gamla seden att gå till floden för att bada och be om lycka för att driva ut onda andar, kallad Tu He. Under Jin-dynastin höll festivalen att trampa (gå på gräs) den tredje dagen i den tredje månaden också en vinfest vid flodens krök, vilket bildade en trend. Under det nionde året av Vinh Hoa under kejsar Tan Mu, det vill säga två år innan Vuong Hi Chi drog sig tillbaka från mandarin, arbetade Hi Chi med historien om Coi Ke. Han bjöd in kända kändisar och barn i huset, totalt 41 personer, att samlas, koppla av och skriva dikter, där bergen är höga, vattnet är klart och bambun är enorm och låter deras själar falla in i scenen. Låt det klara vattnet försiktigt tvätta din kropp och själ, så att det jordiska livet kan vara i harmoni med himmel och jord.

De poetiska kompositionerna från den festivalen samlades i 'Lan Dinh Tap'. Vuong Hi Chi skrev omedelbart titeln på dikten, som är de gamla skrifterna av den berömda "Lan Dinh Tap Tu" (kallad "Lan Dinh Tap Tu"). förkortning för 'Lan Dinh self')

Under banketten använde Vuong Hi Chi silkespapper och en fjäderpenna gjord av råttmorrhår för att skriva ner en text bestående av 28 rader och 324 ord. "Årets kalligrafi" lovordar detta kapitel i boken: "Vackert, snabbt och förtrollande, du kan inte hitta det någon annanstans". Skriften i "Lan Dinh Tu" visar naturligtvis på den djupa noggrannheten i hela hans liv med att öva bokstäver - när han övade vid dammen, när han kopierade det gamla manuset. Verket bär på universums ofantliga ofantlighet, är en naturlig sammansmältning av uråldriga inspirationer, manifesterar sin avlägsna ambition, bort från hans berömmelse och vinst i den, kalligrafins rader är godtyckliga. , nostalgi innehåller en djupgående konnotation och filosofi om förgängligheten av livet, som får tittarna att vibrera om den delikata urgamla harmonin, varvat med bitter medlidande om ett människoliv.

Människolivet är kort 'Mot livets slut, täcker tröskeln till rymden, på grund av taket' (grov översättning: Hitta lite glädje, sänker huvudet något, blir en ödemark), men dödliga kan inte överskrida cirkeln. det enorma cykel av födelse och död. Vuong Hi Chi känner sig ledsen på grund av livets förgänglighet. Han skrev "Leva livet, anpassa, sluta i slutet" (ens liv, förändras beroende på ödet, men så småningom gå till slutet), att begrunda de gamla orden "Zi liv och död häger" (Life and death) är en stor sak ), är i scenen där Lan Dinh är glad och nöjd, hennes sinne porlar omedvetet av smärta! Titta på ordet 'Compassion' (smärta) och ordet 'Bi phu'「悲夫」(åh sorgligt!), Vuong Hi Chi använder båda djärva drag, ordet 'Bi phu' betyder förbittring, sorg, uttrycker glädje. djupgående känslor av ett människoliv! Ordet 'Bi phu' med tunga penndrag är också slutordet i boken Lan Dinh, vilken betydelse har det för eftervärlden? Kanske är det ett budskap från ett rent hjärta, att endast genom att utöva Vägen kan överskrida förgänglighetens band i livet!

Kopian av 'Lan Dinh Tu' - anses vara den mest gudomliga kopian av Phung Thua To under Tangdynastin "Than dragon in Lan Dinh village". (Allmängods).

Skönheten i "Lan Dinh Tu"

Vuong Hi Chi brinner för kalligrafi, från en ung ålder visade han sin speciella talang, lärde sig bokstäver och övade bokstäver som fick honom att glömma att äta eller sova. Folk kallar honom "Heligt brev", hans kalligrafi med formerna Thao, Le, Octa, Phi Bach, Chuong och Hanh är alla mycket utarbetade, godmodiga. Det kalligrafiska riket i 'Lan Dinh Tu' anses av kalligrafer i historien vara Hanh Thus typiska verk.

Att njuta av skönheten i 'Lan Dinh Tu', förutom att se skönheten i varje penndrag och bokstavslayout, är det nödvändigt att ha en övergripande bild av kopplingarna mellan ord, rader, kapitel och interaktioner. lyft fram den övergripande skönheten . Samtidigt är det omöjligt att underskatta litteraturens uttrycksfullhet och kalligrafins harmoni.

Med samma form men varje bokstav har en separat stil, bara ett tecken "Chi" (之) i Lan Dinh har 19 typer av tecken. Truong Hoai Quan från Tangdynastin talade om Vuong Hi Chis kalligrafi: "Att ha sin egen kvintessens, självbildande kalligrafi, förändra alla variabler, uppnå gudomlig konst", förklarar ursprunget till den ändlösa transformationen i hans kalligrafi.

Enligt uppgifterna i "Tuan Hoa Thu Pho" kan vi se Vuong Hi Chis akademiska skicklighet: 'Hi Chi lärde sig ordet Madam Wei när hon var ung och trodde att hon hade lärt sig alla bokstäverna, så hon korsade floden för att resa Son Thuy träffade Ly Tu, Cao Hy, Chung Luu och Luong Hoc för att lära sig ord, gick sedan till Lac för att se Thai Ungs geléskrifter och gick till Hop för att granska Truong Truongs Hoa Nhac-stele, och såg sedan brevet "Saints" ' har använt så djupt för att lära sig bokstäver.

I "Tan Thu - Vuong Hi Chi Story" berömde Duong Thai Tong personligen Vuong Hi Chis skrivstil:”Röken slutade, höll på att sluta men fortsatte, fenixen svävar, draken svävar i molnen, den verkar luta men den är vertikal.” Njut för alltid utan att känna dig trött.

"Koncentrera sig för att stanna men fortsätta", "Det är som att luta men stå upprätt" är speciella platser i Vuong Hi Chis Hanh-kropp. Kalligrafen och essäisten Ton Qua Dinh från Tangdynastin kommenterade Vuong Hi Chis skrivstil: "sinnet är först, pennan är bakom, flödet är lätt, rörelsen är lugn, stilen är långt borta".

Orden och raderna är bakgrunden till varandra, den ömsesidiga kopplingen som skapar skönheten i kalligrafin, layouten och de dolda reglerna i pennan. Under Mingdynastin prisade den store målaren Dong Kychang som 'gudomlig produkt', 'Handen ges efter behag, allt enligt lagen', 'Den första forntida Kim'!

Han sa om Lan Dinhs kapitel så här: 'Orden är nära besläktade med varandra och flyter ut, vare sig de är stora eller små, beroende på handen, men allt enligt reglerna är det Guds verk', det är också Detta är anledningen till att de 19 bokstäverna 'Chi' i verket har sin egen attityd och skönhet.

Under södra Songdynastin behöll premiärminister Du Tu den arabiska kopian av "Lan Dinh Tu" (On Van Thanh/Epoch Times)

Skådespelaren Giai Tan från Mingdynastin berömde också "Lan Dinh Tu": "Orden är vackra, layouten är skicklig", "Lite mer är överflödigt, lite mindre saknas... varje ord har sina egna egenskaper. Sprid ordet filosofier, som ditt sinne, med ditt hårs fötter och hår, utan några fel.” Det stämmer med Ton Qua Dinhs ord:"Använd subtiliteten, reglerna finns redan i sinnet".

En vårdag på Lan Dinh i högt humör var Vuong Hi Chi i ett tillstånd av extas, sänkte pennan och hans tankar flödade och sedan skrev han om 'Lan Dinh Tu' dussintals gånger, men det fanns ingen så vacker bild som den ursprungliga. På den tiden kändes det som om det fanns en gud som stödde honom!

"Lan Dinh Tu" har en hög och låg luft, visar skönheten i bokstäver, litteratur och liv på många nivåer, och har ett stort inflytande på eftervärlden, särskilt på Dong Doanhs japanska poesi och estetik. När jag njöt av 'Lan Dinh Tu', 'Hau Chi Thi Kim, Herons Do Kim Chi Town' (Översättning: eftervärlden ser på mig idag, precis som jag ser på mina förfäder idag), berördes Vuong Hi Chi av möjligheten. livet, det mänskliga livets korthet, vill få chansen att odla vägen att bryta sig fri från lagen om födelse och död!

Versioner av "Lan Dinh Tu"

Originalexemplaret "Dinh Vu Lan Dinh" av Au Duong Tuan. (Tillhandahålls av Taipei Palace Museum)

Verket "Lan Dinh Tu" eller "Lan Dinh Tu Tu", skrevs under den östra Jin-dynastin, det nionde året av Vinh Hoa Tan Mu De (CN 353). Sidenpapper, Onion letter, storlek 24,5X69,9 cm.

"Lan Dinh Tu" som vi ser idag är alla kopior från Tangdynastin och senare överlämnade, det finns två typer: skrivna på papper och graverade på stele, originalet har gått förlorat. Duong Thai Tong beordrade sina ministrar, som var kända kalligrafer på den tiden, Au Duong Tuan, Ngu The Nam och Chu Toi Luong att kopiera och ge dem till hovmännen. Han beordrade även tryckeriet Trieu Mo att göra en inskription på stenen. Liu Shishu från Tangdynastin i "Lan Dinh Ky" skrev: 'Kungen beordrade tryckpressen Trieu Mo, Han Dao Chinh, Phung Thua To, Zhuge Trinh fyra personer, att göra ett antal kopior, att ge till kronprinsen ..., kungar, hovmän'.

Inskriptionen på stelen "Dinh Vu Lan Dinh" är den mest uppskattade, vilket är Au Duong Tuans kopia på stelen. För närvarande anses vara mest lik originalet är Phung Thua Tos målning "Than Long, Lan Dinh", denna version upptäcktes av Quach Thien Tich under Yuan-dynastin, han upptäckte att bakom papperet fanns två ord '' Than Long' är eran namnet Duong Trung Tong, så det används för att namnge verket. Dessa utgåvor har många arabiska tryck, vilket gör att många människor kan beundra eller utöva kalligrafi, vilket i hög grad bidrar till kalligrafins blomstring under Tangdynastin. Sun Qua Dinh från Tangdynastin skrev: "Boken om den högra armén, den store mannen som bekänner boken, lönen är vi Tong-statyn" (Kalligrafi av Vuong Hi Chi (han har ställningen Huu Quan), har har studerats i många generationer, kan man säga att han är yrkets förfader.)

Version av "Lan Dinh Tu" av Trieu Manh Phu under Nguyen-dynastin. (Allmängods)

Original "Lan Dinh Tu" (Översättning av sidan Avsluta penna)

Under det nionde året av Vinh Hoa-eran[5] under Qui Ox år, i början av mars[6], hölls sammankomsten i Lan Dinh i Son Am-distriktet, Coi Ke-distriktet[7] för att fira festivalen [8]. Milda byxor kommer nog, unga och gamla möts alla.

Det finns höga berg, stora toppar, täta skogar, långa bambuar, och det finns klara bäckar som flyter snabbt, skiner runt på båda sidor, slingrande vatten är en plats att släppa skålar[9]. Alla sitter i ordning. Även om det inte finns något ljud av siden, bambu, mandarin eller Huyen [10] för nöjes skull, men att dricka en klunk vin, recitera en vers, är tillräckligt för att vara glad och melankolisk[11]. Den dagen var luften klar, vinden var lätt och luftig, tittade upp mot det stora universum, tittade ner på allt, höll dina ögon öppna, öppnade ditt hjärta tillräckligt för att njuta av alla nöjen i dina ögon och öron, det var väldigt roligt.

Människor böjer sig ner tillsammans i livet[12], en del har sina ambitioner att prata med vänner i samma hus, en del skickar sina hjärtan till något som är ur form; Dessa två klasser av människor, även om de är olika varandra, men när ålderdomen kommer, när de är trötta, förändras deras känslor beroende på världen, de föds med känslor. Det som förr var kul i slutet av dagen, har nu blivit en gammal fläck, men när man kommer ihåg det kan man inte låta bli att bli nostalgisk. Människans liv är långt och kort på grund av himlen, men allt handlar om döden. De gamla sa: "Död och död är alla stora saker", är det inte hjärtskärande!

Närhelst jag tänker på anledningarna till att människor i det förflutna känner att de är i dagens människor[14], finns det aldrig en tid då jag läser någons litteratur utan att beklaga sorg och inte förstå varför i mitt hjärta. Så att säga att liv och död är detsamma är en lögn[15]; att säga att Peng To inte är bättre än en dödfödd[16] är en lögn. Framtidens människor ser tillbaka på det nuvarande livet precis som människor nu ser tillbaka på det gamla livet[17], hur sorgligt!

Så jag kopierade berättelsen om personerna i sällskapet, kopierade poesin de gjorde, även om livet och arbetet är olika, är anledningen till känslan densamma. Människor efter att ha läst den här artikeln kommer inte att kunna låta bli att känna sig ledsna [19].

Notera:

• [5] Vinh Hoa var eran av Tan Mu De (345-361).
• [6] Bokstavligen: vårgrav är slutet på våren.
• [7] Shanyin och Coyote är båda i Zhejiang.
• [8] Varje religiös ceremoni är en ceremoni på den heliga dagen i den övre veckan i mars; Folk går till floden för att bada och skvätta vatten för att avvärja spöken och otur.
• [9] Under den ceremonin sitter folk utspridda på båda sidor om floden, tappar en kopp vin på vattnet, koppen flyter ner, och var den än är kommer folk att plocka upp den igen, dricka vinet från koppen. så heter det rädda handel: rädda är drift, kärlek är en kopp vin); vill kanske inte låta bägaren driva iväg, folk väljer vart vattnet slingrar sig för att falla; om inte, måste vattnet styras så att det rinner slingrande (så kallad Thuy-sektionen: kröken är kröken, vattnet är vattnet).
• [10] Quan är flöjten, ljudet av bambu betyder flöjtens ljud. Huyen är strängen, instrumentet; ljudet av siden betyder ljudet av pianot.
• [11] Betyder glad, glad, inte ledsen längre.
• [12] Det betyder att leva i världen.
• [13] Att hålla är att ta, att urladda är att ge upp. Försvar och rörelse pekar på klassen av människor, urladdning och statisk pekar på människor i världen. Dessa två typer av människor, författaren som nämns i raden ovan: de som har sin ambition att prata med vänner och de som är ur form.
• [14] Ordagrant: konsolidering av kontraktet, det vill säga eftersom två delar av ett kontrakt är förenliga. De gamla gjorde ett kontrakt, det fanns två delar: den högra sidan, den vänstra sidan; Varje person håller en sida, när de två delarna är monterade passar de ihop. Denna mening betyder att de gamla var lika ledsna över liv och död som vi är.
• [15] Att betrakta födelse och död lika är teorin om Chuang Tzu, som också är teorin om buddhismen.
• [16] Mr. Peng To levde åttahundra år; Synd är ett dödfött barn. Att behandla kort liv som detsamma är också teorin om Chuang Tzu. Det betyder att människor som alltid är ledsna över födelse och död men säger att liv och död är ett och har samma korta liv inte är förenligt med kärlek.
• [17] Det betyder: om du ser tillbaka på det nuvarande livet i framtiden, kommer du inte att se människorna nu, precis som nu, när du ser tillbaka på det förflutna, kan du inte se de gamla längre.
• [18] Denna mening motsvarar meningen: "Varje utläggning av mani beror på mani och kontraktssvaghet" ovan.
• [19] Denna mening motsvarar meningen: "smaken finns vanligtvis inte i litteraturen och tonen" ovan.

Inskription: "Lan Dinh Tu" (Lai Nguyet Quy/ Epoch Times)

Cykling Snow Phi Hong - Epoch Times
Översatt av Thai Binh

Referenser:

• "Tio bokstäver. Lista över berättelser från det femte decenniet av Vuong Hi Chi"
• "Vuong Huu Quan praktiken"...